Provrida?
Jahapp, jag har ju alltid fått höra hur vidrigt det är att provrida, hästar och ponnyer. Men jag har inte fått något perspektiv på det hela förrän nu...
Jag, Mamma, och småsystrarna var ut till Färsta idag för att provrida en D-ponny vallack vid namn "Drummer Bob". Skitgullig ponny. Och tjejen som hade hand om honom var också trevlig. I alla fall. Vi gick upp till "ridtältet" och dewn andra tjejen började rida. Hon skrittade, travade, gallopperade och hoppade några språng. Sedan var det min tur...
Precis ALLT jag hört om provridningar stämde in. Förutom en sak. Jag kände mej inte som en sopa som kom här och skulle ta deras ponny ifrån dem.
Ja och efter ungefär 20 minuter av total förnedring så hoppar jag och Bob två språng. Och då har jag bestämt mej. Den här ponnyn var inget för mej. Han hade alldeles för lite motor. Och vi passade helt enkelt inte ihop. Så idag har jag skämt ut mej totalt genom att rida som en femåring till ingen nytta. Ja är det inte härligt gott folk! Ni skulle ha varit där. Det sägs ju att ett gott skratt förlänger livet. Vem vet då hur gamla ni skulle ha blivit?
xoxo
Kommentarer
Trackback
